Presentation:
Katinka har bakgrund som förskollärare, pedagogista, förskolechef och utvecklingsledare på kommunala förvaltningar med uppdrag som kvalitetsstyrning och tillsyn av fristående förskolor. Hon var initiativtagare till Sveriges första MakerSpace och har varit examinator för kvalitetsutmärkelsen Svensk kvalitet.
Kvalitet och Likvärdighet
En pedagogisk idé som kvalitetssäkringens motor
Denna text är en komplettering till den animerade filmen om ”Kvalitetshuset” och med texten vill jag understryka betydelsen av att en verksamhet arbetar fram en gemensam pedagogisk idé.
– Hur får man med alla på tåget? Det är en av de vanligaste frågorna jag får av ledningsgrupper i förskolan. Svaret kan rymma många dimensioner men mina två första motfrågor är alltid desamma:
Vet alla hur tåget ser ut? Vet alla vart tåget är på väg? Det är nämligen mycket svårt att hoppa på ett tåg som inte syns. Det är minst lika svårt att arbeta produktivt och engagerat i en otydlig verksamhet. För att inte tala om villkoren för samarbete…
Hur tror du att jag som anställd på en förskola med Waldorfpedagogiken som inriktning skulle bli bemött av mina kollegor om jag föreslog att vår förskola skulle arbeta mot att bli Sveriges bästa digitala förskola? Eller om jag skulle föreslå att skippa fokus på det individuella barnet på en Montessoriförskola för att istället fokusera på gruppen?
Ni kanske anar vart jag vill komma? Det skulle högst sannolikt uppstå ett visst motstånd mellan mig och mina kollegor och jag skulle ha två alternativ: Söka mig till en annan arbetsplats eller hoppa på samma tåg som de övriga i verksamheten, oavsett om jag gillade färgen på tåget eller resmålet.
Waldorf och Montessori är två olika slags pedagogiska inriktningar med tydliga ramar vilket innebär att om man väljer att arbeta där så arbetar man också inom dessa. Inga konstigheter. Ramar skapar tydlighet och trygghet och varje anställd vet vad som förväntas.
Om vi förflyttar blicken till en helt vanlig svensk förskola utan uttalad pedagogisk inriktning, vad händer då? Avsaknaden av en gemensam pedagogisk idé och riktning innebär ofta konflikter och gnissel. Jag har mött mängder av verksamheter som befinner sig i antingen öppna konflikter eller bubblande konflikter under ytan p.g.a. avsaknaden av pedagogisk riktning. En rektor jag mötte led av stora öppna konflikter mellan personalen och hade provat att anlita en arbetsmiljökonsult vid flera tillfällen. MEN om det råder otydlighet kring det pedagogiska uppdraget och en avsaknad av gemensamma strukturer på en förskola så är det helt meningslöst och bortkastade pengar att ägna sig åt värderingsövningar och teambuilding (tro mig, jag är utbildad dramapedagog) Det kan snarare förvärra problemet, alternativ skapa en ”bakom-stängda-dörrar-kultur” där alla kanske är sams (personligt/privat) på ytan och ägnar sina pedagogiska diskussioner åt långdragna processer av överenskommelser om petitesser som t.ex. vilka tider cyklarna ska vara framme eller var kaffebryggaren ska stå när personalrummet ockuperas av utvecklingssamtal. Djuplodande diskussioner blir minerad mark i otydliga verksamheter och alla pedagogiska diskussioner stannar bakom varje avdelnings dörr, vilket resulterar i fyra förskolor under samma tak på en förskola med fyra avdelningar.. Bakom dörren gör man som man vill och de ev. professionella relationerna stannar där. Det är så långt ifrån en likvärdig utbildning vi kan komma. Otydliga verksamheter har svårt att närma sig varandra i pedagogiska diskussioner eftersom ingen tar ansvar över att utforma gemensamma pedagogiska ställningstaganden som kan driva verksamheten i samma riktning.
Att vara en Reggio Emiliainsipirerad förskola då? Det är väl en pedagogisk idé? Svar: Det beror på. Jag blir per automatik alltid lite misstänksam av etiketten Reggio Emiliainspirerad, det är en yrkesskada. Som pedagogista vet jag att att kunskapsorienterad RE-inspiration kräver ett mycket hårt arbete och jag vet också att etiketten använts felaktigt som ”kvalitetsmärkning & marknadsföring” under många år i förskolor som inte alls närmat sig de komplexa värden som ryms inom filosofin. För RE-inspirationen är en slags filosofi och Reggio Emilia är en stad i Italien, inte en pedagogik. Staden har dessutom en mycket komplex historia av fascism och det var ur den erfarenheten idéerna föddes om att förskolan måste vara en slags demokratins vagga. Att vara RE-inspirerad är att anta ett posthumanistiskt perspektiv på lärande och världen. Det kräver stor kunskap, nyfikenhet, intresse och engagemang för att ”översätta” staden Reggio Emilias djupt rotade pedagogiska idé/organism till ett svenskt sammanhang.
Det viktiga är dock inte vilken pedagogisk riktning en verksamhet har valt utan att det finns en pedagogisk idé överhuvudtaget. Om man inte vet vilken slags verksamhet man arbetar i så är det en stor utmaning att göra val i det praktiska arbetet. Hur ska man kunna utveckla sin undervisning om man saknar en teoretisk kontext? Hur ska man kunna köpa in litteratur för kompetensutveckling om vi inte vet med vilka glasögon vi ska läsa den? Hur ska vi placera möbler, material och organisera barn ur ett likvärdighetsperspektiv om vi inte gemensamt vet vilka vi är?
Att utforma en pedagogisk idé handlar om att samla uppsättningar av olika överenskommelser utifrån gemensamma pedagogiska ställningstaganden. Dessa ska kopplas till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Tjatigt, jag vet – men nödvändigt för vi kan inte bara hitta på en pedagogik lite hur som helst). Med andra ord så handlar det om att tydliggöra tågets konturer, dess färg, inredning, och mål.
Grundläggande frågor som måste besvaras inom arbetet med att formulera en pedagogisk idé är:
Vilken barnsyn/människosyn ska prägla utbildningen? 😊 ALLT vi gör)
Vilken kunskapssyn ska prägla undervisningen?
Vilken är förskolans syfte i samhället?
Hur ska dessa tre visionära svar synas i det praktiska utformandet av organisationen, lärmiljöerna, förhållningssättet och undervisningen för att forma en gemensam pedagogisk idé som innebär att alla barn på samma förskola får en likvärdig utbildning?
Vilken samlad kompetens krävs för att uppfylla denna pedagogiska ide och vilken ledning och styrning krävs för att inleda förändringsarbetet och för att underhålla och leda arbetet över tid?
När delar av den pedagogisk idén börjar ta form kommer den naturligt att börja bindas samman med andra delar i verksamheten som t.ex. att bli rekryteringsunderlag, bli en bas i personalutvecklingen och visa vägen i valen av kompetensutveckling. Den blir motorn i hela det systematiska kvalitetsarbetet och det alla gemensamt kan luta sig emot när det gnisslar.
Sen är det bara gasen i botten – Ingen barndom går i repris!
Hur man får med sig sin personal på det synliga tåget som börjat lämna stationen, det är en helt annan historia.
På återseende!
Vänligen
Katinka Vikingsen
Förskoleutvecklare och projektledare för mötesplatsen och appen Förskola21
Instagram: katinka_pedagogista
Melj: katinka@meetingrid.se
PEDAGOG INSPIRATION 